Den påverkbara människan. Vart man än befinner sig, hur man än lever och vad man än tycker, undkommer ingen reklamen. Det åsiktsbildande massmedium som sträcker sig från att marknadsföra allt från godis till anledningar till krig. Åsikter och budskap fortplantar sig snabbare än vi kan förstå och magnituden av de olika agendorna som dagligen når oss inskränker på vår kapacitet att hinna se bakom ridån. Vad som kan förbrylla en mest är inte hur företag och institutioner vill förändra vad vi tycker och tänker, utan hur vi kom till den punkt där vi faktiskt tillåter samhället bli så genomsyrat av åsikter som inte speglar våra egna och att vi dagligen stödjer företag som faktiskt inte gynnar oss?

Hur bedragna är vi?

Stanley Milgrams berömda lydnadsexperiment konstaterade 1963 att människan är starkt influerad av auktoritet och gärna lyder därefter. Under en auktoritets lydnad upplever vi att ansvaret ligger hos den som beordrat oss istället för på oss själva. Denna socialpsykologiska aspekt är absolut nödvändig i en krigssituation och svarade på många frågor kring brutaliteten som utövades under andra världskriget.Kan denna aspekt även vara aktuell när vi påverkade av reklam? Vare sig det gäller succéhistorien att marknadsföra mjölk som en väg till starkare skelett, att vi behöver mycket protein och fisk, hudkrämer, kemikalier, eller den underliggande prestigen i att vara materiellt och politiskt bunden, finns en vinstdrivande kampanj bakom. Bakom sitter de auktoritära.

”Den medvetna och intelligenta manipuleringen av organiserade vanor och åsikter från massorna är ett viktigt inslag i ett demokratiskt samhälle. De som manipulerar denna osedda mekanism av samhället skapar en osynlig regering som är den sanna härskande kraften i vårt land. Vi styrs, våra sinnen är gjutna, vår smak har bildats, våra idéer föreslagna, till stor del av män vi har aldrig hört talas om” Edward Bernays, Propaganda, 1928 Edward Bernays var brorson till Sigmund Freud och använde sig av kända psykologers analyser av gruppsykologi tillsammans med Freuds psykoanalytiska idéer om det undermedvetna i arbetet med reklamkampanjer. Han menade att man kunde få människor att åtrå produkter som de inte behöver genom att länka varorna till deras omedvetna begär, och borde göra det för att ge människor direktion. Bernays kom att förnya det negativt klingande ordet ”propaganda” med PR, public relations. Han medverkade under första världskriget i kommittén för ”offentlig information” och var inflytelserik i att främja tanken att USA: s krigsansträngningarna i första hand syftade till att ”införa demokrati i hela Europa”.

Med stora slogans förförde han publiken efter vad beställaren hade i åtanke. Barney var en pionjär och kallas ofta för ”The father of public relations”. Han skrev flertalet böcker inom området, tex ” Crystallizing Public Opinion (1923)”, A Public Relations Counsel (1927), “Propaganda (1928) “Public relations” (1945). Bernays mest kända PR kupp var att marknadsföra cigaretter som ”facklor för frihet” med syftet att öka konsumtionen bland kvinnor. Kampanjen låg rätt i tiden och att röka i det offentliga rummet blev en starkare symbol för kvinnors självständighet, och en succé för det Amerikanska tobaksbolaget.  Bernays påverkan i reklambranschen väckte nya politiska idéer om hur man kan påverka massan och göra folk till lyckligare och mer medgörliga förbrukare av varor och politiska idéer. Bernays var med och startade en ny form av konsumism (hyper-konsumtion) som idag dominerar vår värld där vi inte nödvändigtvis förskaffar oss saker vi behöver utan snarare för vad varan representerar idé och känslomässigt.  Subtil och direkt information florerar omkring oss överallt, påverkar och berör, mycket helt i det undermedvetna registret. Dagens magiker använder sig av kunskapen om hur snabbt hjärnan registrerar saker och manipulerar omgivningar, utan att vi själva är medvetna om det och kan smickra en grupp människor som oundvikligen förbryllas över känslan av att deras tankar blivit avlästa. Media använder sig av samma metoder för att påverka och Edward Bernay var pionjären.

Vi ger medtycke till företagen genom att konsumera deras produkter och blir påverkade av politiska idéer genom att åsiktsmässigt slå följe och försvara. Vi signalerar vad vi ger medtycke till genom att konsumera utan ifrågasättande.

Lever vi i ett gigantiskt, ständigt pågående Millgram experiment? Upplever vi företag och media som auktoriteterna och att konsumenten är fråntagen sitt ansvar? Är vårt undermedvetna infiltrerat av agendor? Utan tvekan.