Sedan jag var på OSHO Humaniversity Swedens “AUM meditation” i Stockholm år 2015 har jag velat beskriva upplevelsen och varna för metoden som har utövats sedan 60-talet. Under meditationen projicerar man olika känslomässiga uttryck i tron om att dessa skall förlösas och hjälpa individer att bli av med blockeringar. Man uppmanar individer att emotionellt explodera, inte bara i samma rum- utan mot varandra. Här skiljer sig Humaniversity mot videoupptagningar från 60 och 70-talet, då jag inte någonstans sett att man riktar emotioner mot varandra utan ut i tomma intet. På Humaniversity placerar man människor mitt emot varandra vilket får en helt annan innebörd.

På Humaniversity genomgick vi initialt en avslappnande guidad meditation som skapade en djupare kontakt med sig själv.

Därefter startar Fas 1: Ilska. ”I denna fas släpper du fram din negativitet, frustration och ilska genom ord, kropp och röstvolym. Du möter en eller flera personer och ni använder varandra som speglar. Man står stadigt vända mot varandra. Du laddar ur stress, frustration och ilska. Genom det så når du fram till din livskraft och därmed till kärleken för dig själv och andra.”

Under Fas 1 uttrycker sig alltså en massa okända människor sitt inkapslade hat, frustration och ilska i skrikande form mot dig personligen. Man förvånas här över hur utbrett det är med obearbetade känslor. Man kanske inte känner att man har ett behov av att tvinga sig själv till att uttrycka obehärskad ilska gentemot personer just nu, eller någonsin för den delen men det uppmanas av lärarna. En man skrek skriker så fasansfulla saker på ett så brutalt sätt mot mig att saliven stänker och han håller nästan på att kräkas vilket kräver att han behöver en spotthink bredvid sig. Detta var en av lärarna. En kvinna bryter ihop och gråter hejdlöst under meditationen.

När du riktat din (påhittade, eller i begynnelsen till eventuellt) ilska så öppnar du dig för Förlåtelsen vilket är Fas 2. Man kan väl enklast uttrycka det som så att man inte är så otroligt sugen på att krama och säga att man älskar dessa skräckinjagande människor som precis låtit sitt inre hat bli utspottat mot en. Inte heller bättre blir det när männen på meditationen tycker att Fas 2 är ett ypperligt tillfälle att få närkontakt med andra kvinnor än den de anlände med.

I flera veckor efter upplevelsen är min emotionella energikropp i gungning och jag får anstränga mig med mycket meditation för att återkomma till den harmoniska plats jag befann mig på innan AUMmeditationen. Denna typ av utövande sätter alltså hela den emotionella kroppen i ett chocktillstånd som kan liknas vid ett trauma. Ett trauma av denna sort behöver, precis som alla trauman, läkas på ett djupgående plan.

Att öva på att förstå sina emotioner är nyttigt och en lång process. Ännu bättre är det om det sker på en plats där personer faktiskt förstår sig på hur människor påverkas emotionellt och hur energistrukturerna fungerar. Någon som är medveten skulle naturligtvis inte uppmana stora grupper till att emotionellt traumatisera varandra genom att personligen rikta det värsta som ligger inom folk och kalla det för en ”förlösande övning”.